Ultrarent vatten

relativt rent kranvatten . Våra lokala värden räknas är ofta under 100 ppm och långt under WHO: s maxnivå på 500 - 1000ppm . Dock kan det tilläggas att dricksvatten som har ett för lågt ppm värde att vattnet inte "smakar" nåt och höga värden kan ge ett odrickbart vatten. Däremot när det kommer till vattnets rengöringseffekt har vattnets hårdhetsgrad en stor betydelse. Ett värde på 20 ppm eller mer kommer att lämna synliga " fläckar", ränder eller märken på en yta som har rengjorts . Detta är anledningen till att traditionell praxis för rengöring av glas ( där föroreningen kommer att vara mest synliga ) är att använda såpvatten ( för att skapa en tensid som sänker ytspänningen ) och att sedan skrapa bort vattnet och partiklarna som är kvar på glaset . Problemet med detta är dock att för att skrapan ska glida över ytan , måste man använda ett ytaktivt ämne ( t.ex. tvål eller rengöringsmedel ) som faktiskt lämnar en fin film på glaset efter rengöring . Ytan blir inte helt ren trots allt, och dessa rester av rengöringsmedel byggs upp över tiden och fungerar som en "magnet" för mer föroreningar , vilket innebär att ytan behöver rengöras oftare. En ond cirkel . Med hjälp av renat eller rent vatten för att rengöra - genom att ta bort nästan alla av TDS , är frågan om fläckar kvar på ytan efter sköljning elimineras . Detta innebär att ytan kan lämnas att torka naturligt , utan behov av att skrapa ytan - och även eliminera behovet av att använda kemikalier